Hej

 

Jag snubblade över ett otroligt tänkvärt inlägg när jag höll på att läsa en av alla mina hästbloggar jag följer.
Ett inlägg om hur pengarna avgör ridsporten. 

 

Ridsport är en väldigt dyr sport, för du har med ett stort levande djur att göra som du inte kan ha i vardagsrummet. (Även om jag själv hade velat det). Boxplats, hovslagare, veterinär, försäkringar, mat, träning, tävling & utrustning är några av alla saker som kostar pengar inom hästsporten om du ska ha en egen häst.

Och lång i från alla har råd.

 

Då tänker man att ridskola är ju perfekt för alla dem som inte har råd med egen häst med att rida på ridskola blir också allt dyrare. Kollade runt precis och det ligger runt 3500-5000 kr att rida en termin. Alla föräldrar har inte råd att låta sina barn rida. För det är ju inte bara ridlektionerna som kostar pengar, barnen/ungdommarna ska ha ordentlig hjälm, säkerhetsväst, ridbyxor, ordentliga skor osv. och det är inte heller billigt.

 

Till en viss del förstår jag att ha en häst kostar pengar för det är som sagt ett stort levande djur, som behöver mycket mat, någonstans att bo och omvårdnat för att må bra. Men är det lite väl mycket pengar.

 

Jag är en av alla tjejer som är lycklig häst ägare tack vare min Mamma. Jag fick min ponny när jag gått på ridskola i ett år ungefär. Vilket är helt galet egentligen, för i mina ögon är man verkligen inte redo för allt ansvar om man bara ridit på ridskola i ca. 2 terminer. Men jag hade tur, min Mamma är häst tjej sen hon var liten och ägt hästar när jag vuxit upp. Hon har kunskapen så i början var jag aldrig ensam med min ponny för det var min och Mammas ponny. Jag red även kvar på ridskola ett tag efter jag fått min ponny.
Redan då när jag var runt 13-14 så visste jag att en häst kostar pengar, kanske inte exakt vad som kostade varje månad men jag märkte ju att det blev en viss skillnad. Innan vi skaffade häst åkte vi utomlands varje år men efter åkte vi inte utomlands all tid och pengar gick till hästen. Inte mig emot.

Nu när jag är äldre och bor hemifrån blir man ju mer medveten om vad saker och ting kostar när man har häst. Man är med vid vaccinationer, hovslagare, veterninärbesök, lektioner och tävling. Man ser fakturan på stallhyran och man köper sina egna hästsaker.

Ett exempel är när jag nu i våras var på jakt efter ett par snygga helskodda ridbyxor och de flesta kostade mellan 900-2500 kr. Det är mycket pengar när man är student. Tillslut hittade jag ett par på rea för 500 kr. Jag försöker också hitta ett par jordpush med stålhätta även dem ligger mellan 900-1500 kr. Lika där igen jag har inte råd för jag är student.

Hästsaker är otroligt dyrt och tyvärr känns det som att det blivit en otrolig märkeshets. Du ska ha det senaste, det nyaste, det som är inne för du är ju ingen bra ryttare om du inte har snyggast utrustning.

Jag har aldrig haft den flashigaste transporten, utrustningen eller dyraste hästen MEN jag har alltid trott på mig själv, tränat hårt för att bli bättre och älskat mina hästar till månen och tillbaka.

Hästsport kan anses snobbigt, de tuffa tjejerna vet mest och bäst på ridskolan, Tro mig jag har stött på dem och jag har sagt i från till dem. Folk har på tävling kollat snett och jag har hört dem snacka skit bakom min rygg "Asså vad, fick den där ponnyn sådär höga poäng, det måste blivit något fel" Folk i stall snackar skit om varandra, hur man sköter sin häst, hur man rider sin häst och jag blir så trött på sådant. Skött du ditt så sköter jag mitt.
Vi borde istället hjälpa varandra på ett schysst sätt, hålla varandra om ryggen. Det finns lika många sätt att sköta en häst som det finns hästägare.

Det är tråkigt i mina ögon att hästsporten inte kan vara för alla, att alla som vill ska få rida. För ridning är otroligt bra träning och det är så fantastiskt roligt.

 

När jag läste inlägget (som länkat till där uppe) så tänkte jag verkligen till hur otroligt lyckligt lottad man är som har en egen häst. Man glömmer bort det så lätt, det blir en vardag. Och jag önskar att alla som inte har råd kunde rida på Nisse men tyvärr fungerar det inte så.

 

Till alla er som rider på ridskola,ge inte upp era drömma. Om ni vill så kan ni.
Ta vara på alla möjligheter, lyssna på era ridlärare och sug åt er allt. För sky is the limit.
Och självklart kan ni också lyckas även fast ni inte har en egen häst bara ni har mål och drömmar.

Inlägget blev nog rörigt för jag har jobbat idag, klockan är mycket och när jag började skriva var det mycket som ville ute. Haha kommentera gärna!

 

Kram och ta hand om varandra.